Lennakatten, tjuren & koalabjörnen.

Sagt och gjort, igår tog vi Lennakatten ut till Fjällnora! Ångtåget avgick från Uppsala Östra och hela familjen stod redo vid stationen. Vi hade med oss en rejäl packning. Filt, handdukar, badkläder, skötväska samt mat för sex personer. Matsäcken bestod av en rejäl pastasallad, smörgåsar, hoummus, chips, juice, vatten, kex, nötter och torkad frukt. Fullastade med andra ord! Så var det dags att kliva på tåget.
Lisa: Men mamma, det här är ju ett gammalt tåg!
Jag: Ja, det är jättegammalt. Det är det som är grejen.
Maken: Mateo, sitt still!
Samuel: Ska vi äta matsäcken nu?
Lisa: Vad står det där? (Pekar på skylten på fönstret)
Maken: Att barn som inte sitter stilla måste gå av tåget.
Mateo: Nehej!
Jag: Vad står det då?

Det är då det händer. Mateo lyckas traggla sig igenom sitt livs första mening! Hittills har han varit måttligt intresserad av att stava, ljuda och läsa. Det är ju mycket roligare att springa omkring med kompisarna på gården! Bokstäverna har han kunnat rätt länge, men läsintresset hade inte uppstått än. Förrän igår alltså. Hela vägen mellan Uppsala och Bärby ljudade sig Mateo igenom alla orden på tågets förmaningsskylt: ”Kasta ej ut föremål som kan vålla brand eller skada.” Tänk att makens skrämseltrick kunde få en sån effekt!

I Marielund var det dags att kliva av tåget och ta en veteranbuss till Fjällnora. När vi klev in i bussen kändes allt märkligt bekant. Chauffören bekräftade mina minnesbilder. Den här typen av bussar trafikerade Uppsala när jag växte upp i början av 70-talet. Lite läskigt att något jag minns så tydligt har ”veteran” i namnet! Tur att jag inte har tid att drabbas av åldersnoja... Igår var det 30º varmt, årets varmaste dag tydligen, och bussen var verkligen fullsmockad! Bra att våra barn är rätt härdade när det gäller att resa omkring i tropiskt klimat…

Väl framme i Fjällnora bytte vi snabbt om till badkläder och sprang ut i vattnet. Maken var väl i högst fem minuter innan han drog sig tillbaka till skuggan med Amanda. Likt tjuren Ferdinand satt han sen resten av eftermiddagen under sin ek medan Amanda utforskade gräsmattan runt omkring honom. Lisa var väldigt nöjd med att vattnet var kallt, medan Mateo huttrade med blålila läppar och klängde på mig som en liten koalabjörn. Efter en lång stunds övertalning gick han med på att doppa huvudet i vattnet. Samuel dök efter fiskar och övade simtag. Lite glass och småslumrande i solen hann vi också med innan det var dags för hemfärd.

När Mateo vaknade i morse frågade han genast "Kan vi inte åka tillbaka till Fjällnora idag igen, du vet där jag var så modig och doppade mig i vattnet?" Ja, vi lär nog åka dit fler gånger i sommar, det var verkligen en mysig utflykt! Men idag fick det bli en enklare variant bestående av plaskpool på terrassen...