20 juli, 2008

Rosa slott och Prinsjakt

Häromdagen var vi vid Svandammen när Lisa fick syn på DET ROSA SLOTTET. Liksom de flesta treåriga flickor är Lisa inne i sin ROSA period. Hemma leker hon med ett rosa träslott som är befolkat av kungar, drottningar, prinsessor, spöken, häxor, älvor och riddare. Att nu få se ett riktigt slott i denna tjusiga färg var nästan för bra för att vara sant!

Så igår åkte vi ner på stan för att gå på en slottsvisning för barn. Det var första gången på länge som bara jag och Lisa gjorde något tillsammans. Roligt för oss stora flickor att komma iväg själva ibland!

Lisa: Ska vi åka till mitt rosa slott nu?
Jag: Ja just det.
Lisa: Men är min prins där då?
Jag: Öh, ja, vi får väl se.
Lisa: Men finns det en drake där också?
Jag: Kanske, jag vet faktiskt inte…

När vi väl kom inflåsande på Konstmuseet visade det sig dock att barnvisningarna är tänkta för barn som är sex år och uppåt. Nästa gång får jag ta med mig Samuel och Mateo istället som har åldern inne! Som tur är så hittade vi snabbt vägen till Ilans Slottscafé (Ett väldigt mysigt café som även fungerar bra som fest- och konferenslokal) där vi köpte glass och småpratade en stund. Sen gick vi några vändor på slottsgården för att hitta en prins till Lisa. Hon inspekterade otåligt en grupp turister som klev av en buss, men eftersom ingen passade henne promenerade vi Carolinabacken ner mot ån igen.

Vi slank in en stund på Bokhandeln Läslusen på Drottninggatan för att köpa lite barnböcker. Där finns alltid så mycket roliga böcker och annat smått och gott, man skulle kunna stanna hur länge som helst! Lisa valde inte helt oväntat en glittrande Askungenpysselbok. Till Samuel och Mateo köpte vi ett par böcker om Håkan Bråkan medan Amanda fick en ny tallrik.

Sen tittade vi in på Turistinformationen för att hälsa på mina kollegor som arbetade för fullt. Lisa hann dock beklaga sig över den akuta prinsbristen i Uppsala. En av mina arbetskamrater förstod precis vad Lisa talade om. ”Man kan få leta i flera år.” suckade hon. ”Men föresten, gör en egen prins!” fortsatte hon sen. ”Ta en av dina favoritkillar och sätt på honom en krona!” Det tyckte Lisa var en mycket bra lösning, så nu riskerar nog dagiskompisen Magnus att förvandlas till prins om han inte ser upp!

När vi kom hem upptäckte Lisa till sin stora fasa att Amanda lyckats med bedriften att stå upp med stöd av Lisas träslott. Alla prinsessor låg huller och buller, tornen hade hamnat på sniskan och vindbryggan var nedfälld så att fiender kunde ta sig in. Men Amanda själv var förstås mycket nöjd, titta här så får ni se bildbevis!

3 kommentarer:

Anna L sa...

Magnus ställer självklart upp som prins om hon önskar, misstänker jag. Han har ju capen, svärd och sköld för rollen! Just nu är han lite sänkt efter att ha varit sjuk, men det verkar ha vänt i morse. Han har under helgen velat gå och leka och sen fått världens utbrott när jag sagt att han inte får gå och hälsa på Lisa medan han kräks - "jag kjäks inte mamma, titta jag kjäks ju inte!" alltmedan han pekar på hinken med vatten som tömts sen förra gången. Kram
Anna

Nickan sa...

Duktig liten Amanda! Snart har du bara stora barn!

Ewa Hampton Coleman sa...

Anna: Ja så fort prinsen blir frisk så finns det både slott och prinsessa här som väntar! En krya- på-er-kram skickar vi så länge!

Nickan: Jag tycker att det känns både skönt och vemodigt att barnen blir större. Maken tycker däremot att det är enbart positivt. Igår hörde jag hur han sa till en klängig Amanda: Väx upp Amanda, väx upp fort!