Tummelisa i tulpanen

Ni kanske kommer ihåg att Askungen länge har varit Lisas absoluta favorit i sagornas värld. Nu har Askungen fått en konkurrent i form av Tummelisa. Ni vet, sagan om den lilla flickan som ser dagens ljus i en tulpan. Lisa älskar den sagan, och hon lyssnar gärna på den minst en gång om dagen. Häromdagen sa hon till mig att ”när det blir sommar så ska jag också dricka morgondagg och äta blommans nektar”…

Lisa är ingen morgonmänniska precis. Hon tycker om att ligga och dra sig in i det längsta, och det är minsann inte lätt att skynda på henne. Häromdagen hade vi lite bråttom, och jag gjorde mitt bästa för att hon skulle komma på fötter.

Jag: Lisa, kom nu så får du frukost!
Lisa: Men jag har inte sovit färdigt…
Jag: Fast nu måste vi skynda oss i alla fall så att jag hinner till jobbet.
Lisa: Jag kan inte ens få upp mina ögon.
Jag: Tänk på alla turister som är ute och fryser, jag måste ju öppna turistinformationen!
Lisa: De kan väl gå någon annanstans!
Jag: Men jag ska ju berätta för dem vad man kan se och göra i Uppsala. Sen måste de veta var de kan äta och var de kan bo också.

Inga av mina argument bet på Lisa. Hon visade sig vara helt känslokall inför turisternas väl och ve. Då kom jag till slut på ett knep för att få upp henne. På köksbordet stod en vas med en tulpan som jag ställde intill Lisas frukostgröt. ”Kom fort Lisa, jag såg Tummelisa i tulpanen!” ropade jag.
Lisa kastade sig ur sängen och på mindre än tre sekunder satt hon vid köksbordet. Hon öppnade kronbladen försiktigt, och jag beredde mig på att hon skulle surna till när ingen Tummelisa syntes till. Men där bedrog jag mig. ”Ja, titta där är hon ju!” utbrast hon. För det är klart att Lisa såg Tummelisa i tulpanen!