Kalasbestyr

I fredagskväll var det dags att göra piñatan till Lisas kalas. Eftersom maken är från Mexico brukar vi göra en piñata till barnen när de fyller år, och de får själva välja vilken figur de vill ha.

Vissa födelsedagar lägger vi ner mycket tid och energi på piñatatillverkning, men den här gången blev dessvärre Tummelisapiñatan lite av ett hastverk… Tur för oss att Lisa har så bra fantasi, för hon såg förstås genast att det var Tummelisa som avporträtterats!

Normalt brukar vi ha lite svårt att hinna i tid med alla kalasförberedelserna. Att röja upp det värsta stöket här hemma, laga mat, fixa tårta osv. Killarna brukar sura över att de tvingas städa, Lisa vill helst att vi bara ska leka istället, och Amanda blir alltid som extra klängigast när man har mycket att göra.

Därför blev vi väldigt lättade igår morse när Mateos gudmor erbjöd sig att ta med alla barnen på en rundtur medan vi fixade inför kalaset. De åkte till Stenhagen och var borta i flera timmar, vilken lyx för alla inblandade! Stenhagen är ju en stadsdel där det hänt mycket den senaste tiden, man har bl.a. byggt en curlinghall och ett nytt kulturcenter. På eftermiddagen kom hela gänget tillbaka, och de verkade ha haft fullt upp.

Vi hade tänkt ha kalaset utomhus, men gräsmattan bestod mest av en is- och gyttjeblandning, så vi fick tränga ihop oss inne istället. Men när det var dags att slå på piñatan gick vi ut på terrassen. Lisa och de andra kalasbarnen slog för glatta livet, och Tummelisa blev inte särskilt långlivad!